PaperSense 2

I förra artikeln, nr 1, gavs lite bakgrundsinformation om själva forskningsprojektet. Vill du läsa mer om det, följ länken dit.
Denna artikel är icke-akademisk och bygger på mina personliga reflektioner från ett mycket intressant forskningsprojekt där jag var inblandad.

I denna artikel presenteras tre nya bilder med den analys och data som kom fram under ledning av bland annat Siv Lindberg och Annika Lindström på Innventia i Stockholm.
Allt bildmaterial i testet kommer från IKEA och är copyright Inter IKEA Systems B.V.
Åter intressanta och avslöjande heat maps som visar var försökspersonerna fokuserat sin blick vid de olika huvudmomenten, som var;
– undersöka om det blir skillnad i mängden uppmärksamhet när en bild presenteras på papper eller på en bildskärm,
– undersöka hur stor inverkan närvaron av en person i bilden har på hur mycket uppmärksamhet man ger bilden.

PaperSense - pict 01. With people.
Bilderna presenteras längre ner. Bilden är sammansatt av den rena bilden följt av ett diagram som visar mängd uppmärksamhet, där under heat-mappar som visar var ögonen tittat; på bildskärm respektive utskriven på papper. Originalbilder copyright Inter IKEA Systems B.V.

Återigen är resultaten starka. När resultaten ställdes samman och beräknades första gången efter testet, var skillnaderna så ovanligt stora mot vad man är van vid att se vid forskning, att man utgick ifrån att det var fel i testdatat eller i beräkningarna, varpå allt kastades och räknades om från början.
Men samma påtagliga skillnader kom fram igen.
När bilden visas på papper tillägnas den upp till dubbelt så mycket mängd uppmärksamhet, ibland mer, mot när bilden presenteras på bildskärm.
När bilden innehåller människor, tillägnas den upptill tre gånger så mycket uppmärksamhet.

Kan man utläsa några tydliga tecken och skillnader i bilderna, något som kan hänföras till bildkompositionens betydelse?
Både ja och nej. En bild som är färgstarkare och renare i sin komposition ger ofta högre utslag, medan en rörigare, mörkare och otydligare bild, ofta men inte alltid, straffas med lägre mängd uppmärksamhet. Närvaron av människor i bilden höjer oftast mängden uppmärksamhet, även om det i något fall har begränsad inverkan.

Eye-tracking ger intressanta slutsatser om bildkompositionen och dess inverkan på betraktaren.
Men en effekt som följer denna typ av experiment är att uppgiften som man ger till testpersonerna påverkar hur de tittar i bilderna. Även om man ger allmänna och neutrala instruktioner, så är det trots allt en testsituation vi talar om. Då infinner sig ofta en form av lojalitet där testpersonen anstränger sig lite annorlunda än när man sitter hemma i soffan och bläddrar bland sidor, i tryck eller på webb.

Så vi kan anta att när man bara ska titta normalt, utan någon mer förväntan, så reagerar testpersoner med att i alla fall kika lite extra, kanske försöka upptäcka något som man tror att försöksledaren vill att man ska upptäcka. Man är i grunden mer alert och uppmärksam än i en avkopplad situation.

Några bilder från PaperSense, andra delen.
Här följer tre bilder ur testsviten. Det som bland annat utmärker dessa bilder är att de är de tre bilderna som placerade sig sämst bland de tolv i sviten, sett till sammanlagt värde av uppmärksamhet i bilderna.

Bild 1, kök 1 – med folk. Plats 12 av 12.

PaperSense - pict 01. With people.

Denna bild är tämligen rörig om man ser till komposition. Visserligen har den ett centralperspektiv, vilket man gärna beskriver som att det leder in blicken. Och blicken torde ledas mot de ljusa fönstren i bakgrunden där även två personer avbildas tydligare. I soffan med den röda kudden i förgrunden, ligger ett barn.

Denna bild får faktiskt lägst uppmärksamhetsvärde, när det gäller totalsumman, av alla tolv testade bilder. Skillnad är ner till 44%.
Bildskärmsversionen får värde 261 och versionen som återges på papper får värde 543, ner till 48%.

Kök 1 – köket utan folk.

PaperSense - pict 01. No people.

Köket nu utan människor kan vid en jämförelse betecknas som lugnare och aningen mindre rörig. Heat map’arna visar att ögat vandrat runt lite mer i bilden.

Bildskärmsversionen får värde 195 och versionen som återges på papper får värde 481, en minskning om 75% respektive 89% av värdena som blev när det var människor med i bilden.
Det sammanlagda värdet för denna bilden är 1480, vilket gett den sämsta placering av alla tolv testade bilder.

Orsaken till det låga uppmärksamhetsvärdet i denna bild kan vi som sagt spekulera i. Den närmsta förklaringen jag initialt tar till är att bilden är komplicerat uppbyggd på så vis att den saknar klara fokuspunkter som ögonen kan finna intressanta, trots det centrala perspektivet.
I mina ögon ser jag en bild som är byggd enligt erkända kompositionsregler, men att bilden i sig saknar utstrålning, inte har så mycket intressant att berätta. Det är en av mina teser; att uttryck är viktigare än komposition.

Men kommande bild kan delvis grusa resonemanget.

Bild 03, kök 2 med hund och folk. Plats 10 av 12.

PaperSense - pict 03. With people.

Åter en bild som visar ett kök, med en aktiv människa samt en hund. Bilden har centralperspektiv och är jämfört med föregående köksbild renare och enklare i uppbyggnad. Bilden ger ett varmare intryck med mer färgkontraster och tydligare fokuspunkter för ögonen att fästa sig vid.

Ändå får denna bild tämligen lågt uppmärksamhetsvärde. Jämfört med föregående bild, som hade lägst värde av samtliga bilder, är denna bild endast på plats 3 från botten.
Bildskärmsversionen får värde 356 och versionen som återges på papper får värde 721. Bilden som visades på bildskärm får ca 50% uppmärksamhet mot vad bilden som visats på papper får.

Bild 03, kök 2 – utan folk.

PaperSense - pict 03. Without people.

Bilden utan människa och hund.
Heat map’arna visar nu att betraktarna ser sig mer runt i köket. Man kan se att den blanka hundskålen dragit till sig viss uppmärksamhet, trots att den är i ett mörkare hörn (eller tack vare).

Uppmärksamhetsvärdena sjunker till ca hälften nu när det inte finns folk i bilden (hunden blev nu plötsligt klassad som folk av mig). Utan person närvarande, hamnar bilden på jumboplats.
Bildskärmsversionen får värde 176 och versionen som återges på papper får värde 378, en minskning om 50% respektive 52% av värdena som blev när det var människor med i bilden.
Även i denna version utan människor sjunker uppmärksamheten till under 50% när vi inte har folk med i bilden.
Det sammanlagda värdet för denna bilden är 1631, vilket ger runt 10% mer uppmärksamhet än föregående mörka köksbilden.

Bild 10, produktbild, delvis med folk. Plats 11 av 12.

PaperSense - pict 10. With people.

Följande bild är mer av karaktären produktbild, där varken soffan eller personen visas fullt ut. Kompositionen är rak och enkel, med ett stigande linjespel som leder till personen som sitter på armstödet. Färgerna och miljön är odramatiska förutom kudden som i varianten utan person, sticker ut mycket.

Heat map’arna bekräftar åter att människan drar till sig mest uppmärksamhet, trots att vi inte kan se ansiktet på personen.
Bildskärmsversionen får värde 197 och versionen som återges på papper får värde 628. Bilden som visades på bildskärm får ca 31% uppmärksamhet mot vad bilden som visats på papper får. En påtaglig skillnad.

Bild 10, utan folk.

PaperSense - pict 10. Without people.
Bilden utan människa, en produktbild med en soffa, eller fåtölj

Denna bild är den lurigaste i testet; när den visades utan person fick den högre uppmärksamhet än med person delvis synlig, upp 38%.

Bildskärmsversionen får värde 272 och versionen som återges på papper får värde 509, en ökning om 38% respektive minskning ner till 81% av värdena som blev när det delvis var människor med i bilden.

Så min personliga reflektion är att jag förstår att det mörka köket och produktbilden med soffan/ fåtöljen har kommit lågt i popularitet.
Men jag blir konfunderad av att det ljusa och varmare köket med hunden fått så låga värden. Vi rör oss med värdena 1480 – 1606 – 1631.